prov-kapitel 2
Allt glassplitter kändes som sandpapper mot mitt ansikte. Händerna krampade runt ratten och hela jag lamslogs av det öronbedövande dånet, när bilen lindade sig runt trädstammen.
Saga vårt yngsta barn, föddes den 7/4-2008. Redan tidigare hade vi pratat om att deltaga på den släktträff som länge planerats, då min frus bror var hemma från USA med sin familj.
Både vi och barnens mormor o styvmorfar bodde I Kristanstad, men styvmorfarn och hans två barn kom från Växjö, så det var där vi skulle träffas och umgås under en helg.
Släktträffen bestämdes till helgen den 19-21/8. Vi tvekade länge, då Saga bara var några dagar gammal, Josefin började utveckla amnings psykoser och alla skulle faktiskt ned till Kristianstad efter helgen, så det fanns ju chans att träffas.
Vi beslutade oss I sista sekund att faktiskt försöka njuta av helgen som nyblivna föräldrar.
Ellen som var nyss fyllda 4år, var den malligaste av alla, hon hade ju blivit storasyster.
Iklädd sin finaste klänning, en rosa och vitrandig klänning från Ralph Laurén och med sitt nästan svart lockiga hår var hon den vackraste lilla flickan man kunde tänka sig. Varje gång jag ser på henne, än idag, så minns jag henne där. Hur hennes mammas Chilenska mystik, smittat av sig på barnen.
Lilla saga med sin alldeles gyllene hy gjorde ju mest ingenting, förutom åt, sov och kastade ifrån sig sitt träck. Vi anländer till BB där vi ska vistas. Jag har tagit med mig min dator, litteratur och lite forskningsmaterial, för hade jag ur så kanske jag skulle kunna skriva lite.
Helgen avlöpte alldeles perfekt. Vi fick ganska mycket tid att njuta, då alla ville kånka rundor på lilla Saga. Ellen visade sig från sin bästa sida, den stolta storasysterns sida.
Vi hade bestämt att, innan vi åker hem så ska vi träffa en fotograf för att ta familjebilder. Mitt I Växjö parkerar vi bilarna och tar oss ner I den fotostudio som öppnats på söndagen, bara för våran skull. Alla trivdes och det blev många bilder blev det, även en på Ellen, där hon sitter med en sovande Saga I famnen. Föga kunde vi ana att detta skulle vara de sista bilderna på oss som familj.
Vi återsamlades på torget och diskuterade hur kommande vecka skulle avlöpa. Josefins bror med familj hade en del planerat, så vi avsatte måndagen till att träffas och äta. Ellens kusin Attila frågade I förbifarten om han fick åka med oss, men då vi hade bilbarnstolen I baksätet gick det inte. Ellen försökte samtidgt att lägga fram förslaget att sitta fram med mig, men även det styrdes bort.
Ellen slet av sig klänningen och hoppade upp I sin bilbarnstol. En röd och svart Britax med högt ryggstöd, hon var så lång att hon nu fick åka rätt vänd, med ansiktet framåt I färdriktningen. Till vänster om henne slumrade fortfarande Saga I sin binbarnstol och längst ut, bakom mig satt josefin.